Alateen – självhjälpsgrupp för tonåringar

Hej,

Känner du någon som dricker för mycket alkohol? Tycker du det är jobbigt? Du är inte ensam.

Alateen är en självhjälpsgrupp för tonåringar som är anhöriga till alkoholister. Det kan t.ex. vara en förälder, ett syskon eller vän som dricker på ett sätt som får dig att känna dig orolig. På våra möten kan man komma och snacka av sig, eller bara lyssna. Mötena är endast öppna för tonåringar och certifierade gruppsponsorer. Alateen har ingen anknytning till någon religion, politik rörelse eller annan organisation. Det finns inga krav på medlemskap.
Mötena är anonyma och gratis.

Ingen situation är hopplös och i Alateen lär vi oss att vi kan må bra oavsett om alkoholisten dricker eller inte.

Välkommen!

Vad är Alateen?

Alateen är en gemenskap av människor som genom nära kontakt med någon som har alkoholproblem fått sina liv påverkade eller fortfarande påverkas av det. Vi som lever eller har levt med problemet alkoholism, förstår dig därför som kanske ingen annan.

Alateens program är baserat på de Tolv Stegen, som anpassats för Alateen efter Anonyma Alkoholisters Tolv Steg. Lite i taget, en dag i sänder, strävar vi efter att tillämpa dem i våra liv. Alateen är en gemenskap där anonymiteten är viktig. Allting som sägs här, på gruppens möten och medlemmar emellan, ska betraktas som ett förtroende. Först då vågar vi uttrycka i ord det som finns i våra tankar och våra hjärtan, för det är så vi hjälper varandra i Alateen.

Alateen – något för dig?

Följande tjugo frågor kan hjälpa dig att avgöra om Alateen är något för dig eller inte.

Om du har svarat ja på några av de här frågorna, kan Alateen kanske hjälpa dig.

11. Lovar du att sköta dig bättre, t ex få bättre betyg eller hålla ordning i ditt rum, i utbyte mot ett löfte om att drickandet och  bråken skall upphöra?

12. Tror du att om din mamma eller pappa verkligen älskade dig, så skulle hon eller han sluta dricka?

13. Har du någonsin hotat med att göra dig själv illa eller verkligen gjort det för att skrämma dina föräldrar till att säga  ”förlåt” eller ”jag älskar dig”?

14. Tror du att ingen någonsin kan förstå hur du känner dig?

15. Har du ont om pengar på grund av att någon annan dricker?

16. Blir måltiderna ofta försenade på grund av den som dricker?

17. Har du övervägt att ringa efter polisen på grund av att den som dricker uppträtt illa?

18. Har du tackat nej till att träffa en pojkvän/flickvän därför att du känt dig rädd eller ängslig?

19. Tror du att alla dina problem skulle lösas om den som dricker för mycket slutade dricka?

20. Händer det att du behandlar andra (lärare, skolkamrater, lagkamrater, osv.) orättvist därför att du är arg på någon annan för att han eller hon dricker för mycket?

1. Är du upprörd över att en förälder, nära vän eller släkting dricker?

2. Döljer du dina verkliga känslor genom att låtsas att du inte bryr dig om det?

3. Känns det som om varenda helg blir förstörd på grund av att någon annan dricker?

4. Händer det att du ljuger för att dölja att någon annan dricker eller för att dölja vad som händer hemma?

5. Är du hemifrån så mycket som möjligt därför att du hatar att  vara hemma?

6. Är du rädd att du ska göra någon upprörd därför att det skulle kunna utlösa en missbruksperiod?

7. Känns det som om ingen älskar dig eller bryr sig om vad som händer med dig?

8. Vågar du inte ta med dig kompisar hem därför att du är rädd för eller skäms för läget hemma?

9. Tror du att du, någon annan i familjen, vänner eller otur i livet är orsaken till att den som dricker beter sig som han eller hon gör?

10. Hotar du t ex med att rymma hemifrån om inte den som dricker slutar dricka, bråka, etc?

Frågor och svar

  • Mötena ser lite olika ut men det finns en grund att hålla sig till. Vi brukar läsa lite Alateen-texter, sen får var och en dela (prata) utifrån texterna eller det som ligger närmast hjärtat. Man presenterar sig med ett förnamn, som kan vara påhittat, och hur man är anhörig. När vi delar så avbryter och kritiserar vi inte varandra, utan var och en får tala till punkt. Det är helt frivilligt att dela och man kan välja att bara lyssna. Vi turas om att läsa texter och att leda mötet.

    Vi brukar ta en paus någon gång under mötet då vi har lite fika. Mötet börjar och slutar en viss tid, men det gör inget om man är sen eller behöver gå tidigare.

    Alateen är anonymt. Så allt du ser och hör på mötena stannar där.

  • Ungdomar vars liv har påverkats av alkoholproblem hos en anhörig eller vän.

    Varje Alateen-grupp behöver också en eller två gruppsponsorer som är aktiva Al-Anon-medlemmar. En gruppsponsor är alltså en vuxen person som också påverkats av alkoholism. Den personen bestämmer inte och leder inte mötet utan finns till som stöd.

  • Vi har en ungefärlig åldersgräns på 13-19 år, dvs tonåringar.

  • Det kostar inget att gå på möten men man kan lämna frivilliga bidrag.

  • Så ofta och så länge man vill och behöver.

  • Alateens Tolv Steg är baserat på Anonyma Alkoholisters Tolv Steg. För att vi ska kunna utvecklas genom Alateens program är det viktigt att vi regelbundet studerar de Tolv Stegen. De principer de uttrycker är universiella och tillämpliga på var och en av oss oavsett vår personliga trosuppfattning. I Alateen strävar vi efter en ständigt djupare förståelse av dessa Steg och vi ber om förstånd att tillämpa dem i våra liv.

  • Nej, Alateen måste fungera såväl för den som har en religion, liksom för den som inte vill ha någon. Vår gemenskap bygger på ett andligt program, inte på ett religiöst.

    Al-Anons program är alltså ett andligt program, som bygger på uppfattningen att vi kan lita på att en Makt större än oss själva hjälper oss att lösa våra problem och få sinnesro. Var och en får fritt definiera denna Makt på sitt eget sätt och med sina egna ord.

    Tack vare att Alateen inte är religiöst så fungerar det världen över.

Delningar

  • ”När jag först kom i kontakt med Alateen hade jag precis bestämt mig för att rymma hemifrån. Min mamma var full varje kväll, och större delen av dagarna också. Jag var sexton år gammal, men jag visste fortfarande inte hur jag skulle klara mig själv. Pappa hade nyligen skilt sig från mamma, och hon hade fått vårdnaden om mig. I Alateen lärde jag mig att mamma var sjuk, att om hon tog en drink kunde hon inte låta bli att fortsätta tills hon blev full. Jag lärde mig också att jag inte kunde förändra henne, och om jag försökte skulle det bli värre. Så jag började tillämpa de Tolv Stegen och Sinnesrobönen. Efter en tid slutade mamma att dricka. Det vore ju fint om berättelsen slutade här, men det gör den inte. Mamma hade slutat dricka förr, och jag visste att hon kanske inte skulle hålla sig nykter den här gången heller. Det gjorde hon inte. Efter sex veckor började hon dricka igen. Men det jag vill säga är att jag inte blir lika förtvivlad längre när hon dricker. Jag vet att det inte beror på mig. Jag vet att hon älskar mig på sitt eget sätt. En vacker dag kommer jag gå ut skolan, och kan skaffa mig ett arbete. Vid det laget kommer jag att vara självständig, och kan bestämma hur och var jag vill leva. Jag blir fortfarande nedstämd och faller ibland tillbaka i mitt gamla beteende. Men nu har jag vänner som förstår mig, som jag kan prata med, och det är lättare att börja praktisera de Tolv Stegen och Sinnesrobönen igen. Jag har fortfarande en hel del att förändra inom mig. Men tack vare Alateen har jag börjat.”

  • ”Jag är dotter till en alkoholist. Min pappa söp under de tre första åren av mitt liv, men var sen nykter och aktiv i AA under de följande åtta åren. När han började dricka igen efter så lång tid, klarade jag inte av det. Jag hatade honom och alla andra också. Mitt skolarbeta blev lidande och jag isolerade mig. Först ville jag inte prata med någon och tillslut kunde jag inte. Jag var alltid rädd att säga fel saker.

    Efter ett tag började min pappa, som alltid var en stillsam, vänlig man att bli våldsam. Jag hamnade mitt i slagsmålen, och mer än en gång fick jag blåtiror och knäckt näsben. En gång var jag till och med tvungen att ligga kvar på sjukhuset för att jag var så illa däran. Jag fick så småningom nervösa besvär och låg på sjukhus nio gånger på ett år.

    Till slut sa doktorn att jag hade magsår och att jag bord flytta hemifrån eftersom jag var på gränsen till ett nervöst sammanbrott. Mamma var emot mig när jag gav mig iväg och jag kände mig som en svikare. Jag åkte iväg och gick på en högskola i nio månader, men jag hade tre olika jobb samtidigt. Det blev för mycket för mig, så jag slutade skolan och ett av jobben. Nu kände jag att jag behövde någonting annat, så jag började i Alateen. Det varade inte länge. För jag gav ingenting och ville nog inte heller, tror jag. Jag kände mig mycket ensam och fick hemlängtan, så jag beslöt att åka hem igen. Där var ingenting förändrat. Mamma ville att jag skulle bestämma om hon skulle skiljas från pappa eller inte. Men det tyckte jag inte var min sak att avgöra.

    En kväll när mamma var ute och jag var ensam hemma, kom pappa hem full. Vi hade ett fruktansvärt knivslagsmål och det var nära att jag dödade honom. Jag var så förtvivlad – jag trodde att jag var tokig. Jag körde därifrån med bilen och bestämde mig för att begå självmord.

    Jag körde av vid ett mindre stup, men bilen stannade en knapp decimeter från ett träd. Jag klarade mig som genom ett mirakel och bestämde mig för att återvända till Alateen. Den här gången lyssnade jag verkligen och efter tre eller fyra månader började jag själv öppna mig.

    Jag kommer alltid vara tacksam att Alateen finns, för jag vet att annars skulle jag inte finnas idag. Alateen lärde mig tala igen, och att inte vara rädd för människor. Alateen har lärt mig att acceptera mig själv och min pappa som vi är och att älska och förstå honom.”

  • ”Jag bor i ett underbart hus i ett fint område. Jag går i en av de bästa gymnasieskolorna som finns i landet, och jag har allting som en flicka kan önska sig. Bortsett från en sak – min pappa är aktiv alkoholist.

    Alkoholist – det ordet betydde A-lagare och sunkiga sjabbiga barer. Inte visste jag att alkoholister kunde vara trevliga män som min pappa, och bo på de flottaste adresserna i stan. Alateen har hjälpt mig att förstå!

    Alateen påverkade mig redan innan jag kom till mitt första möte, min grupps sponsorer bor tvärs över gatan. De startade en Alateen-grupp och hoppades att mina systrar och jag skulle gå med. Det var genom att tala med de här människorna som jag började förstå pappas sjukdom. Ändå tog det två år innan mamma lät oss gå på möten. Hon går inte på Al-Anon och hon var rädd för hur pappa skulle reagera.

    Jag hade hjärtat i halsgropen när jag kom hem efter mitt första Alateen-möte. Det gick bra, men jag har aldrig varit så rädd som när jag gick hem från mötet den kvällen.

    De första veckorna kändes det ännu svårare att komma överens med pappa. Jag tror han kände sig som om vi motarbetade honom.

    Innan jag kom till Alateen insåg jag inte hur bitter jag var över pappas drickande. När jag ser tillbaka minns jag mina ständiga vredesutbrott, den spända stämningen i familjen, rädslan jag kände varje dag. Jag förstod aldrig varför förrän jag kom till Alateen.

    Det bästa med Alateen är att få vara tillsammans med andra ungdomar som har samma problem, och som verkligen kan förstå hur jag mår. Jag har alltid tyckt att Alateen är det enda stället i världen där jag kan säga ”Du vet”, och ärligen mena det, för de vet. I Alateen är tagande och givande en och samma sak. Nu uppskattar jag min familj mer och mer för varje dag, för programmet har visat mig var jag hade fel.”

  • ”My life is like an unpaved road.

    It can be smooth or it can be bumpy.

    When I go down this road and hit the potholes,

    I must have good suspension.

    I must proceed to the next smooth section.

    I must learn how to pave these roads, because I live on them.My life is like an unpaved road.

    It can be smooth or it can be bumpy.

    When I go down this road and hit the potholes,

    I must have good suspension.

    I must proceed to the next smooth section.

    I must learn how to pave these roads, because I live on them.”

Möten

En ny Alateen-grupp håller på att starta i Stockholm! Tonåringar är så länge varmt välkomna på vanliga Al-Anon-möten. Detta gäller även om det inte finns ett Alateen-möte i din stad. Se möteslista under fliken Möten.

I Stockholm finns även ett Al-Anon-möte som heter Young People Al-Anon. Mötet är på svenska och engelska, och är inriktat på yngre medlemmar i Al-Anon.

Det finns en Servicetelefon man kan ringa till för att få stöd och vägledning. Du hittar numret här.

Bli grupp-sponsor?

Alateen, som är en del av Al-Anon, är för unga människor vars liv påverkats av någon annans drickande. Varje Alateengrupp behöver minst en vuxen aktiv Al-Anon-medlem som kan sponsra gruppen. Om du är minst 21 år, har varit aktiv Al-Anon-medlem i minst två år och är villig att dela med dig av ditt program kan Alateen-sponsorskap vara något för dig.

Om du är intresserad ta kontakt med ordförande i Alateen-kommittén ordf.alateen@al-anon.se

Vill du starta en grupp i din ort?
Kontakta ordförande i Alateen-kommittén ordf.alateen@al-anon.se för mer info.